Jag passade på att njuta av rabarbern. I år hade jag sjukt mycket rabarber. Jag plockade endast de som låg mot marken och riskerade att förruttna, men insåg att jag även var tvungen att ta lite till för att glesa ut plantorna.
Jag kokar oftast i saftmajan. Hackar upp mängder och öser i, låter saftmajan koka kraftigt. Ibland får man fylla på med vatten.
När rabarbern är i och kok-kärlet så passar jag på att koka upp riktigt hett vatten och häller det i flaskorna. Jag ställer dem alltid i diskhon, innan jag häller i vattnet, utifall en flaska skulle spricka så bränner man sig inte och slipper också glas på köksgolvet och räddar fötter och ben.
Genom att värma upp flaskorna innan så minskar man risken att de spricker när man fyller dem med het saft.
Glöm inte att använda grytvantar!
När det börjar bli dags att fylla över så tappar jag ut saft i litermått och öser tillbaka den över den sönderfallna rabarbern och sockret som jag hällt över frukten. Jag rör om och låter det hela blandas. Jag kör alltid minsta möjliga mängd socker. Om jag ska spara saften länge kan jag ibland hälla i Natriumbensonat, som är ett konserveringsmedel du hittar på bak-hyllan eller bland kryddorna i matbutiken.
Se till att flaskan står stadigt när du fyller, knip av lite tidigare än du tror för den skvätten i slangen ska också få plats i flaskan.
Sedan får de stå och svalna i rumstemperatur. Jag förvarar all saft, sylt och marmelad i ett extra kylskåp i garaget.
