Den ena krisen avlöser den andra. Först är det pandemi, sedan leveransproblem världen över, sedan ekonomisk oro i stora delar av Europa. Även om i Sverige klarat oss bra genom ett öppet samhälle under pandemin. Nu är det dags för nästa kris. ELKRIS.
Jag vet inte om jag ska vara glad eller ledsen när jag läser att södra Sverige har möjlighet att öka sin elproduktion, då reaktorer nu har lagats. Men vi väntar på besked från ansvariga myndigheter. Högre utbud leder till lägre priser. Det gäller i stort sett allt i en marknadsekonomi. Sverige har marknadsekonomi och vi alla kan tydligt se att salladen är billig på sommaren när utbudet är stort från både svenska odlare och Europeiska. På vintern kan sallad endast odlas i Södra Europa och utbudet av sallad blir lägre. Det är förklaringen till att isbergssallad kan kosta 49,90 i december.
Personligen så förstår jag inte nyttan med att äta isbergssallad mitt i vintern, ett salladshuvud som odlats där det troligen är brist på vatten, sedan flugit till Sverige, sedan åkt bil till affären och sedan handlas av någon. Det känns som många onödiga, dyra och dessutom miljöpåverkande steg.
Åter till elpriserna. Detsamma gäller elpriset. När många vill ha el ökar efterfrågan som driver upp priset. Och när utbudet är lågt drivs priset upp. Nu kan vi alltså skapa mer el i Sverige, men vi väntar på någon att fatta ett beslut. DN skriver 25/8 2022 att Forsmark väntar på att få öka elproduktionen. https://www.dn.se/ekonomi/forsmark-vantar-pa-tillstand-att-oka-elproduktionen/ Det innebär att vi alltså kan öka utbudet av el och därmed torde kostnaden per Kwh sjunka. Men ansvariga väljer att avvakta. De avvaktar i flera månader! Samtidigt slår elpriset nya höga rekordnivåer. Suck! Vi manglat ner pengar på vindkraft, huggit ner skogar och lagt svindyra kablar i haven. Vi låter andra länder äga vår vindkraft. Men inget är till någon nytta om det inte blåser. Det känns ju väldigt riskabelt att lite på vindar och andra länder för att säkra elförsörjningen.
Jag har ägnat tid åt att tydliggöra elprisets delar och samtidigt bli lite arg över att det ser ut såhär. Utav mina uträkningar jag kan konstatera att min nätägare får minst 7548 kr från mig, från mina grannar, från mina grannars grannar osv. På vår gata på ca 200-300 meter har vi närmare 20 hushåll som gör av med minst 12 000 kwh/år. Det innebär minst 150 000 kr till Ellevio, årligen. De i sin tur har väl kostnader för avskrivning av ledningar, Men i vårt fall har vi elavbrott 5-12 ggr/år så någon driftövervakning verkar de inte ha. Jag ställer mig frågan om denna kostnad verkligen är i paritet med vad just våra 20 hus´ elledningar i gatan kostar för Ellevio? Tänk er då de pengar Ellevio får in från alla i vårt område, vi pratar miljoner bara på några gators el-anslutna hushåll.
Utöver dessa 7548 kr tar staten 25% i moms, vilket ger mig en ytterligare kostnad på 1887 kr.
I tabellen bredvid kan du se vad 1 förbrukad Kwh genererar för kostnad för mig. Jag har aktivt valt enbart el från vattenkraft, därav kostnad för ursprungsmärk el.
Enbart för att få 1 Kwh levererad betalar jag 90 öre, varav skatt på 63 öre.
Mitt snittpris landande på 102,71 öre för juli. Resterande delar ser ni i tabellen.
Totalt kostade mig 1 Kwh 223,7 öre, varav 89,95 kr i olika skatter. När priset på el, eller vad som helst egentligen, ökar så ökar statens moms-intäkter exponentiellt. Om nu priset har gått från 20 öre till 200 öre per Kwh så ökar statens momsintäkter på den rörliga elpris-delen från 6 öre till 51 öre per köpt Kwh. Om det är rättvist, schysst eller att det ska vara så kan jag inte svara på. Men kan konstatera att det svider i plånboken.
Timpris
Jag har haft timpris i 10 år och första åren lönade det sig. Efterfrågemönstret var tydlig och de var lätt att lära sig styra sin hushållsel, programmera värmepannan och sätta timrar på alternativa uppvärmningskällor, till exempel i garage. Idag ändras efterfrågan och framför allt priset mycket oregelbundet under dagen och mellan veckans dagar. Du måste kika på spotpriser varje gång du vill tvätta eller starta en diskmaskin. Det är nästan omöjligt att hänga med. Dessutom är motsvarar din hushållsel endast 25% av elkostnaden. 25% går till varmvattnet och resterande 50% beräknas gå till uppvärmningen. Nu finns det fina dyra komponenter att köpa till så att pannan värmer när det är billig el. Men vad gör väl det när elpriset varierar mellan 200 öre och 640 öre under ett dygn Det är ju fortfarande svindyrt! Också dyrare än i till exempel Spanien. Jag kan konstatera att jag inte har tjänat på timpris senaste året. Men väntar på installation av solceller och väljer att avvakta tills dess innan jag ändrar mitt avtal. Att binda priset just nu i slutet av augusti 2022 mitt i en elkris tror jag inte på. Bättre att spara pengar från sommar-månaderna och ta av när det kostar mer i höst.
Från både min el-leverantör och från nätägaren kan jag få fram data i tabell eller diagram-form. Det går självklart att exportera. Ovan visar jag en bild från min timförbrukning en vecka i augusti. Eftersom jag styr användningen efter spotpriset/timpriset så kan se skumt ut at jag förbrukar mycket kl 23 på kvällen. Troligen gick både diskmaskin och tvätten och kanske till och med värmepannan samtidigt.
Sälja el från t ex solpaneler
Många leverantörer där ute skryter med låga påslag och de ger extra för att köpa din el. Men ha tungan rätt i munnen. 10 öre extra för 4000 sålda Kwh kanske ändå är dyrare då du måste köpa din köpta el från samma bolag med ett påslag på 6 öre. Låt säga så här
Du producerar el med solpaneler 8000 Kwh
använder själv 4000 av dessa -4000 Kwh
Du kan sälja 4000 Kwh a spotpris +11 öre = 400 öre i extra inkomst
Men behöver köpa resten av året 10000 Kwh a´spotpris + 6 öre = 600 öre i påslagskostnad
I ovan exempel är det alltså dyrare att välja denna leverantör än en som inte betalar extra för din el men som har lägre påslag. Jag har idag ett påslag på 1,25 öre/KWh. Din extra inkomst slås ut av deras påslag. Det gäller alltså att hålla tungan rätt i munnen.
