Äpplets dag hemma hos oss

Den här helgen har vi tagit hand om alla goa och smarriga äpplen.

Vi har två träd och de har gett massor med frukt i år. Det är å andra sidan den enda som gett avkastning i år. Vi har inte fått några plommon, knappt några päron och det vanliga såsom morötter, squash, ärtor mm har det gått åt pepparn med i år.

Men äpplen fick vi!

Vi har plockat allt eftersom och de de allra fulaste fallfrukten har vi skurit rent till Ville, vår kanin. Som verkligen älskar äpplen och äppelgrenar. 

Det största trädet är ännu rätt ungt och viss grenar för klena, eller  har fått för mycket frukt på varje gren. Där har jag stöttat upp med stegar och stolar, ja vad jag hittat i trädgården som gick att ha som stöd. 

Jag gallrar grenar varje vinter och försöker behålla de stora och starka, men gillar att ha träd med stor och fin krona, det ger ett trevligare intryck än de hårt kapade äppelträden med några få stora grenar.

När väl alla äpplen var inne i värmen fick vi skynda oss. De mognar så fort inomhus. 

I år har jag provat att torka äpplen, både rensade och icke rensade. De som jag inte rensade rensade sig själva i torken. Kärnorna föll ur och kärnhuset är helt ok att äta torkat. Tanken var först att kaninen skulle få det under vintern. Men det kan bli så at tvi själva äter det också.

Jag har också skurit rent och torkat äpplen i mindre bitar. Jag inhandlade en billig fruktork, och det gick toppen at torka. Jag vill tipsa om att du själv ska torka frukt så var inte rädd för att det är trångt och att frukten ev ligger på varandra. Frukten drar snabbt ihop sig och det blir stora fina glipor som gör att den varma luften kan rotera. 

                             

Medan frukttorken gick varm med alla sina 6 nivåer så fortsatte jag med att göra mos. Jag brukar skära äpplena i klyftor och koka dem i ganska lite vatten med citronsyra i. Citronsyran gör att mosen inte blir så brunt. Sedan tar jag de varma äpplena och kör dem i assistenten. 

Sedan kokar jag upp moset och tillsätter Natriumbensonat för konserveringen. Det känns tryggast. Därför öser jag över dem i mycket rena glasburkar. 

Sedan brukar jag koka burkarna i en stor kastrull (10 l). Jag fyller med vatten i botten, och ställer försiktigt ner burkarna som får koka med vattnet. På så sätt sluter burken tätt och moset går att lagra länge. 

I år upptäckte jag att barnen älskade äppelsaften som bildades när jag kokade äpplena. Så jag silade den och fyllde upp flaskor med äppelsaft, nästan som must faktiskt. Fantastiskt gott! och Nyttigt.