Mulet, regn och kallt-mitt i sommaren

Det är sommar. Jo, enligt kalendern är det sommar. Det var midsommar för en vecka sedan. Det är ett tydligt tecken på att det är sommar. Sommar brukar innebära grönare träd och buskar, ljuvligt gräs med små mjuka strån, jordgubbar till efterrätt och sena ljumna utomhus.

Nu, i år, är det grönt, gräset är grönt kanske inte lika fullt med nya fräsha strån och jordgubbar finns det. Men sena ljumna kvällar? Nej, dessa har jag inte sett till. Det är kallt, mulet och ruskigt. Lika kallt som när snön smälter undan. Midsommardagens kväll erbjud en temperatur på 4,4 grader kl 21 på kvällen. Suck!

Till och med så att sonen undrade om det verkligen var sommar när man inte kunde ha shorts på sig till förskolan.

Regn och lägre temperatur uppskattar vi, till viss del, en nyanlagd trädgård mår bättre av det än 30 grader dygnet runt som det var förr året, 2013.Men det är nästan för kallt för fröna, alla gror inte när det är såhär kallt. Bara till att så om igen! Men lite ljumna kvällar utan regnsstänk skulle jag uppskatta. Att få njuta av sommaren arbetsdagen vore skönt.

Jag håller tummarna för att värmen hinner komma lagom till vår semester.

Mitt fina snygga träd

I flera år har jag längtat efter ett sådant här träd.

Nu har jag äntligen fått ett. Jag har planterat det med omsorg och det har tagit sig väl Jag har sedan länge en tanke på hur det ska formas i framtiden. Just nu får det bara växa till sig får vatten varje dag!

Visst är det skillnad :

 

Sílverpäron

Frukten tar sig!

Träden planterades sent i september, och redan nu bär de frukt! Jag har räknat ihop 12 äpplen, ett par plommon och några körsbär. Några av körsbären verkar redan ha försvunnit.

Träden växer fantastiskt bra.

 

 Jordgubbarna växer och frodas och smakar fantastiskt gott! Mums.

 

Nu ikväll var jag ute och la på bärnät för att hålla fåglar och gatans harar på avstånd från VÅR frukt.

En hel del regn

Sista tiden har äntligen erbjudit lite regn, vilket är bra för den nyplanterade häcken. 

  En av de stora stenarna är borta...äntligen. Stenen var betydligt större än vad jag trott. Även grävmaskinisten blev förvånad att det låg så djupt och var så stor.

Här syns den stora stenen innan. Den var så stor att bilen och dess dragkrok inte kunde rubba den.

 Inte den stora postbilen utan vår bil...såklart.Den stora postbilen var på väg aty välra grannarnas brevlådor...vilket är en annan historia.

Efter. Stenen syns i grävskopan.

Det bästa med att stenen låg så djupt är det var att jag slapp gräva....Gräva för det kommande snygga trädet. Man ser tydligt de olika lagren jord när man gräver.  Först naturlig jord, skogsmark med ytlig aska  och torv sedan vår pålagda sand och sedan den oerhört lerhaltiga jorden innan gräsmattan.