söndag 11 oktober 2020

Äpplets dag hemma hos oss

Den här helgen har vi tagit hand om alla goa och smarriga äpplen.
Vi har två träd och de har gett massor med frukt i år. Det är å andra sidan den enda som gett avkastning i år. Vi har inte fått några plommon, knappt några päron och det vanliga såsom morötter, squash, ärtor mm har det gått åt pepparn med i år.

Men äpplen fick vi!

Vi har plockat allt eftersom och de de allra fulaste fallfrukten har vi skurit rent till Ville, vår kanin. Som verkligen älskar äpplen och äppelgrenar. 

Det största trädet är ännu rätt ungt och viss grenar för klena, eller  har fått för mycket frukt på varje gren. Där har jag stöttat upp med stegar och stolar, ja vad jag hittat i trädgården som gick att ha som stöd. 

Jag gallrar grenar varje vinter och försöker behålla de stora och starka, men gillar att ha träd med stor och fin krona, det ger ett trevligare intryck än de hårt kapade äppelträden med några få stora grenar.


När väl alla äpplen var inne i värmen fick vi skynda oss. De mognar så fort inomhus. 


I år har jag provat att torka äpplen, både rensade och icke rensade. De som jag inte rensade rensade sig själva i torken. Kärnorna föll ur och kärnhuset är helt ok att äta torkat. Tanken var först att kaninen skulle få det under vintern. Men det kan bli så at tvi själva äter det också.

Jag har också skurit rent och torkat äpplen i mindre bitar. Jag inhandlade en billig fruktork, och det gick toppen at torka. Jag vill tipsa om att du själv ska torka frukt så var inte rädd för att det är trångt och att frukten ev ligger på varandra. Frukten drar snabbt ihop sig och det blir stora fina glipor som gör att den varma luften kan rotera. 

                             

Medan frukttorken gick varm med alla sina 6 nivåer så fortsatte jag med att göra mos. Jag brukar skära äpplena i klyftor och koka dem i ganska lite vatten med citronsyra i. Citronsyran gör att mosen inte blir så brunt. Sedan tar jag de varma äpplena och kör dem i assistenten. 

Sedan kokar jag upp moset och tillsätter Natriumbensonat för konserveringen. Det känns tryggast. Därför öser jag över dem i mycket rena glasburkar. 

Sedan brukar jag koka burkarna i en stor kastrull (10 l). Jag fyller med vatten i botten, och ställer försiktigt ner burkarna som får koka med vattnet. På så sätt sluter burken tätt och moset går att lagra länge. 

I år upptäckte jag att barnen älskade äppelsaften som bildades när jag kokade äpplena. Så jag silade den och fyllde upp flaskor med äppelsaft, nästan som must faktiskt. Fantastiskt gott! och Nyttigt. 











 









onsdag 22 juli 2020

Fin gång och bort med allt ogräs- på ett enkelt sätt

För ett par år sedan kom vi hem efter semester till en torr gräsmatta. Grannarnas ogräsodlingar hade då fått fullt inträde till vår jord. Följande säsong prydde ogräset en del av vår gräsmatta. Jag fick nog på hösten. Ville verkligen inte se allt ogräs. Jag mådde nästan illa av det. 

Vi grävde därför bort allt himla ogräs och de få grässtrån som överlevt. Sedan tog vår energi slut! Så vi har haft en jordig del av gräsmattan i någon år. 
Vi har sedan länge en plan på att göra en gång där, och vi hade tänkt oss något helt annat. Men det krävs en del arbete med att gräva bort massor, fylla med 0-32 och makadam och sedan hyra vibbra, vattna och bära tunga stenar. Utöver det är det relativt dyrt med marksten, granit eller skiffer. Lägg till betong och  fogmassa. 

Jag orkade liksom inte med det jobbet och inte sambon heller !

Men så kom jag på det. Vi gör som vi planerat att göra på en annan del av trädgården. På bara någon timme var den steniga jorden borta. Lika snabbt uppfyllt med prima jord från komposten och lite ny välgödslad jord. Inköpet av stenar var i sammanhanget billigt.

Efter ny jord la vi ut plattorna, stepstones, eller så kallade trampsteg. Kände oss för ett par dagar. Hur långt skulle det vara emellan? Hur gick vi vuxna och hur går barnen. Hur ser det ut? När vi bestämt oss fortsatte jobbet. 

Det är mycket svårare att skära ut mönstret i lös jord (även om den var vattnat, stampad och fått rejäla regnskurar på sig) än i befintlig gräsmatta. Men med en bra gammal kökskniv, fin liten spade finkänsla så gick det. 

Först skär man ut formen, sedan lyfts plattan bort. Därefter gräver man ut just efter formen. Sedan fyller man med packbara massor. Vi hade rester av makadam och 0-4 mm som vi använde under plattorna. Det behövs för att få det plant, hålla fukten borta och för att inte få plattor som "gungar" i jorden. 

När allt låg på plats och jag säkert kunde känna att plattorn låg stilla, oavsett vilken del av dem jag gick på. Då kände jag att det var dags för gräsfrö. På bara ett par dagar och massor med regn från skyn så ar det redan börjat gro. 






Här fyller jag på med finkornig massa. 












Och här har det redan börjat gro. Det kommer bli så fint. Det är lätt att forma kurvor med sådana här plattor.


söndag 19 juli 2020

Helgens trappbygge

Igår grävde jag som bara den. Mätte och försökte få rätt läge i förhållande till andra fasta punkter. 

Idag har jag fyllt på med makadam och 0-4,för det var bara det som fanns att köpa just när vi handlade. Egentligen ska man nog ha 0-32. 

Sedan ska det packas. Sedan vägas av på alla ledder. Jag tyckte det var enklast med det lilla vattenpasset som är ungeför 40 cm.

Det ska vägas att det är plant åt alla håll, men ändå med lutning utåt. Så att det inte i framtiden kommer stå vatten i trappan och i värsta fall frysa bakom och riskera att den spricker. Sedan behöver man man motfylla en del så att det man packat fint och stompat inte ramlar ut på sidorna. För dig som vill bygga en trappa själv-glöm inte att vattna emellanåt så att det verkligen sätter sig.

Att sedan få dit ett block som väger 84 kg (!) Utan att skada den perfekta ytan är en utmaning. Inga handskar, fingrar eller något annat får komma emellan eller under.

Det är lite knepigt att bära i en bärställning med fötterna på olika höjd i en slänt och i fothöjd.

Närmaste dagarna väntar lite mer pyssel och så kanske jag orkar göra om den torra gräsmattan bredvid. 

Ganska nöjd-en snygg praktisk trappa istället för en ständigt torr slänt. 

torsdag 28 maj 2020

Den långa kalla våren gav ingen vanlig vår



I år har vi knappt haft vinter här, kom lite snö och den försvann. Tur nog har vi haft bra med snö i landets norra delar. Under påsken snöade det oerhört mycket, men tyvärr vi många stanna hemma från fjällen och skidorna på grund av corona.

Våren kom tidigt, men var ändå kall. Strax över nollan och alldeles för kallt för att sitta ute och njuta av solen eller se några vårblommor titta upp.

Sakta men säkert tog  sig tulpanerna upp och några andra vårlökar.



Men plötsligt var det inte längre en kall trist vår-nu är det sommar. 17 grader redan på morgonen och man måste komma ihåg att stödvattna nu när blomsterna äntligen börjar komma igång.


Våra plommonträd har inte blommat alls i år. Känns så tråkigt. Vet inte om knopparna frös av om det helt enkelt inte kom några blommor. Varför vet vi inte. Äppelträna däremot blommar av bara den. Det är så vackert. 


tisdag 28 april 2020

söndag 8 mars 2020

Vårtecken...

I dag rensade jag rabatten på framsidan.

Jag klippte ner det fina gräset så att de begynnande tulpanerna syns. Jag hoppas inte rådjuren tar dem nu bara...



Jag förstår bara inte hur det kan bli så många nya lökar varje år. Jag vet att några förnyar sig själva. Men jag har kanske tryckt ner 30 lökar och det är ju närmare 100 nu och jag räknar ihop alla på båda sidorna.

I dagarna ska vi nog plocka fram studsmattan också.... Det är ju fortfarande under nollan på morgnarna. Men barnen längtar så efter att få studsa igen. Jag tror dock vi väntar till efter att termometern krupit övernollan dygnet runt.

Så nu håller jag tummarna..... för att rådjuren bara tittar även i år men inte smakar.

onsdag 23 oktober 2019

Vintern kom (nästan) och försvann

Redan i mitten av september kom vintern, nästan i alla fall. Det var någon eftermiddag det var snöblandat regn och flera morgnar har termometern visat under nollan.
Vi sprang i väg och köpte vinterskor till barna.

Lika fort som kylan kom, lika fort försvann den. Nu, senaste veckorna, har det var mellan 5-10 grader och då behövs ju inga vinterskor. men solen har jämt sig bakom de grå molnen. Åh så jag längtar efter lite sol. Så sugen på mer soliga breddgrader.

I år har vi haft fantastiska skördar med frukt och bär. Aldrig har vi fått så mycket frukt.


onsdag 11 september 2019

Luktar barndomshöst

När jag planterade dig visste jag knappt vad jag köpt. Du var liten och spretig, hade massa hål på bladen och ville allra helst bo lite mer söderöver.

För att kompensera dina önskemål om växtzon 3 planterade jag dig bakom huset, i lä, utan hårda kastvindar. Det jag då inte tänkte på var att solen lyser där mest på morgonen och kvällen den allra största delen av året.

Jag har haft ångest för dig i många år. Du har visat att du lever, din stam har blivit tjockare och hålen på dina blad finns kvar, men de är lite färre.

Jag har gett dig min omsorg, planterat sommarblommor bredvid dig, vattnat och gödslat.

Jag har alltid tänkt att du inte gillar mig och din plats.

Så nu... nu doftar du som min barndom. Det var av dina släktingar jag plockade de smarriga, mjuka gula frukterna på väg till skolan. Jag är så glad att jag köpt just dig. Nu visar du din kärlek med massor av frukt och verkar trivas. Jag blir så glad.  Jag ska hjälpa tig bli av med vecklarna så du får ha hela bladverk nästa säsong.
Plommon Victoria i växtzoon 4




Självklart med blått nät för att hålla fåglarna borta.


söndag 8 september 2019

Från jordhög till gräsmatta och inramning

När vi flyttade in hade vi en hög med rötter, självaste rotstystemen från stora träd; tallar, kranar och björkar. Efter ett tag fick vi bort dem, och i samma veva grävde vi för fruktträden vi planerade för. Så istället för stubbar fick vi en jordhög.

Flera år senare när häcken var satt insåg vi att högen måste bort snabbt, innan häcken skulle bli för hög. Sagt och gjort så grävde vi bort högen, över häcken till släpkärran som vi ställt precis utanför. Det tog ett par timmar och några resor till tippen. Det var tung lerig jord som grävdes bort. Egentligen har vi bara sand, men fick under byggen fyllnadsjord som var mycket lerhaltig. Det är inte prima att på tomten! Men det var ju just den som grävdes bort när vi gjorde de tre stora hålen för fruktträden tillsammans med lite sandjord förstås.

Vi flyttade körsbärsträdet till sin rätta plats, vilket gick bra. Det överlevde och gav frukt redan året efter flytten.

Då tog krafterna slut.


Men så i förra veckan kom kraften tillbaka. Vi grävde bort ogräset som tagit över och körde några vändor till till tippen.  Lastade släpet med lite bättre jord och dressjord och så hem igen.

Och igår fick jag tid till att göra det lite snyggare. Trädet fick en fin inramning, och kommande skydd för robotgräsklipparen. Jag tror jag la ut 15 säckar jord och 1 hel stor skottkärra med sand. Sanden blandande jag i botten i lerjorden för att göra den lite mer dränerande och underlätta för växtligheten att kunna växa.

Överst la jag näringsrik dressjord för gräsmatta.

Nu är det bara att vänta på att naturen ska göra sitt, regna, och låta fröna gro innan vintern kommer.
 

Det är rätt skönt att häcken har nått sin planerade höjd och nu får vi toppa den 2-3 ggr per år, men även slipa till kanterna. Här om dagen provade jag vår elektriska häcktrimmer som gjorde överraskande bra ifrån sig.





Plommon, Plommon och äpplen

I år är året, året då vi får storskörd av frukter. Jag har aldrig sett så mycket plommon på ett träd. Vi hann inte med att ta hand om allt. Hälften har blivit djurmat och vi fick säkert 40-50 liter plommon. Det är första gången som trädet ger så pass smycket frukt.

Vi har även fått mängder av äpplen, på båda träden. Jag tror vi väljer den enkla vägen och åker till musteriet med allt ihop. Det blir ju så fantastiskt gott!


lördag 31 augusti 2019

Ny ålder -nya piffning

Nu ska det rosa ut!


Före, en vanligt pall i rosa.
Ja, nu ska det vara sobra färger i vitt och grått. Inget rosa eller nästan inget rosa får vara kvar. Med ganska enkla medel så gjorde jag om pallen från rosa till mysig grå plysch. 

Det du behöver en bit tyg du syr en fålla på insidan och sedan går det prima att dra ihop med ett vanligt hushållssnöre i bomull. Eftersom jag hade lite vadd hemma så la jag det emellan för att få en mjukare sittyta.

Mysig skön sittdyna i snygg plysch.
 De gamla rosa gardinerna med hjärtan på plockade jag ner och hängde upp ett par grå. På bilden ser ni också det vita överkastet, som också är nytt.
  
 Den nya grå gardinen och i bakgrunden ser ni också en plyschkudde jag gjorde av tyget som blev över. Man behöver ju inte köpa allt nytt. I denna kudde tog jag en gammal som de haft sedan barnen varit små. Så barndomsminnena finns kvar, men just nu i ny modern skepnad.

I det tidigare rosa rummet hade vi en rosa skrivbordsstol, den som på bilden är vit. Denna gjorde jag också om med ett enkelt fodral. Total tid för att fixa var mindre en en timme, men hade jag ju tyg och tråd hemma.




Före

                                 
Efter



torsdag 15 augusti 2019

Årets lilla rabatt

I år kompletterar vi ytterligare med en liten rabatt. Vi ska se den innefrån men även från vår loungegrupp. Jag ville att det skulle gå i rosa och att det alltid är något som blommar.

Allra helst skulle jag vilja ha ett uppstammat träd, men det jag ville ha fanns inte denna säsongen. Inte i en enda butik som jag besökte. 

Så det fick bli en japansk lönn istället. För att det skulle överleva när vi var bortresta inhandlade jag ett ytterligare bevattningssystem för microdrip.



Det jag itne kunde ana var att den lilla liljan som knapp vuxit alls de senaste 5 åren fick en himla fart i år. Alldeles för mycket fart!

När vi kom hem från sommarsemestern hade den tagit över allt. Och hela 5 stänglar hade blommat. Det var ju kul men inte vad jag hade tänkt skulle hända.

Jag lät den i och för sig stå kvar när vi grävde ut för planteringen. Men att lite ny jord på ytan och vatten skulle göra sig så pass bra, det kunde jag inte ana.



Jag får nog tänka om vad gäller den japanska lönnen. Jag verkligen gillar den. Snygga blad, snygg färg och trevligt växt.sett men den gör sig inte här längre.

onsdag 22 maj 2019

När alarna tror det är kris

Denna vår var inte riktigt som vanliga vårar.

Efter förra årets torra sommar fick alarna för sig att det var kris, arten kommer inte överleva, vi måste sprida oss extra mycket för att vara säkra på att överleva.

Ja, det måste ju vara så de tänkte. Resultatet blev ungefär en vecka med snökänsla. Men det var bara alens frön.

Så här såg det ut!


Det värsta var väl att de marktäckande molnen av frön var så lättantändliga. Dessa högar startade flera bränder under senaste veckan. Nu får vi hoppas att alarna inte tar över under kommande år!

tisdag 19 mars 2019

Oj, det snöar igen...

Denna vår har varit upp och ner. I alla fall om man tittat på utomhustermometern varje morgon, ena dagen -14 grader och dagen efter plus 3 grader. Hela helgen så regnade det och igår kom snön igen. Det är väl ungefär varannan dag som det snöat under den senaste månaden.
Såhär såg det ut när vi vaknade i morse.

Jag känner mig redo att ta tag i tomten nu. Förra säsongen var jag lite lat, det var så mycket annat som pockade på. Men nu får snön gärna smälta undan ordentligt och ge vårblommorna en chans. Jag är inte så sugen på en lika lång vår som förra året.

torsdag 6 december 2018

Huset är fem år- det märks

Vi har bott i vårt fina hus i fem år. Tiden har gått så fort. Det har varit jätteroligt att få bygga allt från grunden.

Allt från miljömässigt bra byggmaterial, till vitvaror till tomt och inredning. Just inredningen har vi väl inte mäktat med som vi hade önskat. Sakta men säkert kommer den på plats.

Det har hänt massor med andra saker i livet, som tagit plats och som har fått prioriterats, men nu är vi tillbaka och kan fortsätta vår resa.

Det är som något magiskt händer efter just fem år. Eller så är det helt enkelt så illa att producenter och tillverkare bestämt sig för att fem år är bra. Fem år är jättebra, det är lagom antal år efter eventuella garantier och troligen finns någon studie som visar att vi människor kan tänka oss att köpa nytt efter fem år. Eller är det bara en slump att många saker slutar fungera efter just fem år?

Varje enskilt batteri har larmat i våra rumsavkännare, de som skickar signaler till värmesystemet om vilken temperatur rummet har och vilken vi önskar ha i rummet, och vill byta batteri. Två av dem har helt slutat fungera. En tar inte lägre emot någon signal och en annan går inte att justera ner värmen från 29,3 grader.

Displayen på tvättmaskinen börjar ge upp,  den blinkar. Det kan dock vara så att det är ett mycket känt fel eftersom just den reservdelen typ är slut på huvudlagret, eller så är den av så dålig kvalitet att den inte längre används.

Vår diskmaskin har lagt av helt och varnade om E14. Vi fick vänta i två och en halv vecka på en reparatör. När han väl varit här tog det 2 dagar så fellarmar den igen, men med en annan felkod. Om man lyssnar på den så känns det som om det är något fel på pumpen som pumpar ut vattnet. Nu kan vi få igång den genom att öppna och stänga mitt under programmet gång. Det får bli lösningen en tid framöver, jag orkar inte ringa och vänta och betala dyra pengar igen.

Rent spontant trodde jag faktiskt att det var tvättmaskinen som skulle gå sönder först, för den har verkligen fått jobba under de här fem åren. Diskmaskinen har vi skött prima, med avkalkning och rengöring av filtren regelbundet.

Det är nog dags att hålla koll på vad en diskmaskin kostar och vilken vi ska ha utifall den lägger av helt. Det känns nu som om det är den enklaste, tryggaste och billigaste lösningen i längden.

Men egentligen helt förkastligt! Hur kan det vara så illa att saker och ting bara håller ett par år nu för tiden? Det är en skam mot vår jord och mot våra plånböcker. Ska det verkligen löna sig att köpa en ny maskin, med ny plåt, mer gifter vid tillverkningen och så vidare än att laga en för mig relativt ny diskmaskin?

När jag var liten bytte vi kyl och frys en gång, det är nog därför jag minns det. Det var en stor sak att byta bort de gula kyl- och frysdörrarna. De var ju en del av köket. Men en gång under min uppväxt, men nu verkar det som om vi konsumenter tvingas köpa vitvaror allt för ofta.

onsdag 5 december 2018

Mer om lån

Jag har skrivit en del om bolån och tänker att jag även kan bjuda på en historia kring andra lån.

För ett par år sedan hade jag ett billån och jag minns fortfarande säljarens förvånade uttryck när jag ville ha så kallad rak amortering. Han var så van att sälja in så kallade annuitetslån att han nästan inte förstod vad jag sa. Har du ett annuitetslån betalar du lika mycket, samma belopp, varje månad. Till en början består beloppet av en stor del ränta och i slutet av perioden, t ex 5 år, betalar du av själva bilen.

Har du istället ett rakt lån betalar du av på lånet med samma belopp varje månad och därtill räknas räntekostnaden ut och läggs till. Det innebär att räntekostnaden blir lägre och lägre för varje månad som du delbetalat bilen, eftersom din skuld i och med det har minskat. Jag föredrar att betala av bilen så den blir min och sedan kan räntebeloppet vara rörligt och variera lite mellan månaderna, det kommer ju aldrig stiga, utan endast sjunka eftersom skulden som räntan beräknas på sjunker.

Jag väljer alltid rak amortering, allt annat är slöseri med pengar.

tisdag 4 december 2018

Amorteringsfritt- bra eller dåligt för oss?

Jag lovade att återkomma med vårt val av amorteringsfria lån.

Jag vill själv kunna bestämma över de pengar jag har kvar efter hårt arbete. Ibland irriteras jag över att så mycket går bort i skatt. Och inte för att det just skatt utan att skatten används på fel sätt i många fall. Men det är ju en helt annan historia än amorteringsfria lån.

Eftersom jag själv vill bestämma vill jag också bestämma om jag ska amortera eller inte och på vilket sätt.

Att ha amorteringsfritt lån kan ju vara en räddning, ibland behöver man det. Det kan vara tillfällen i livet så man helt enkelt inte kan amortera. Vi har det för att vi tog våra lån innan det var lagkrav på det. Det innebär inte att du inte kan amortera!

Vi har gjort upp om en modell i vår gemensamma ekonomi att vi sätter av ett belopp varje månad, vardera. Eftersom vi äger huset gemensamt, hälften var, är det för viktigt att betala hälften av kostnader för huset. Därför sätter vi av samma belopp varje månad. Detta belopp lägger vi på ett särskilt bankkonto. Från detta konto dras räntekostnader och så blir det oftast lite över. Det där som blir över låter vi ligga kvar och växa.

Känner vi att vi inte behöver pengarna just för stunden så kan vi ta av dem och amortera. Skulle vi vilja göra en resa, laga bilen eller inhandla något större och dyrare så har vi pengar att ta av, men det ska vara något speciellt. Vi tar inte därav om matpengarna är slut för månaden. Dem är liksom heliga, finns egentligen inte i vardagen. Jag tror att just det sistnämnda är det som krävs för att kunna få till en buffert.

Skulle det nu vara så att nuvarande extremt låga räntenivåer stiget och kanske till och med blir normala så kommer vi att ha lägre utrymme att amortera då mer av våra avsatta pengar kommer att gå till själva räntekostnaden. Men det kommer inte påverka vår vardagsekonomi. Vi har redan räknat på och kommit fram till att vi sätter av pengar varje månad som motsvarar en viss procent i räntekostnad på våra bolån.

Vi är disciplinerade och jag älskar att öronmärka pengar.

Jag har hört efter med banken vad de anser att vi skulle behöva amortera om skulle lägga om lånen idag, med de nya villkoren. Det är en rejäl summa som skulle behöva amorteras enligt dem. Men det beror ju också på hur man värderar bostadens värde. Det finns ju en risk att det går inflation i värderingar med ny krav.

Dels finns en regel om hushållets skuldkvot, max 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst får vara bolånebelånat. Sedan finns det också ett regelverk kring hur stor bolånen är i förhållande till bostadens värde. Hittade en finfin illustration på finansinspektionens sida:



Men kan man förespråkar jag att själv bestämma över när och hur man betalar av lån. Har du rörligt lån ska det inte kosta att delamortera. Har du däremot bundet lån kan banken kräva ersättning för sin förlorade ränteinkomst.

måndag 3 december 2018

Bolåne-djungeln


Det är med bolån kan kännas som en ogenomtränglig djungel. Det finns så många alternativ. Tror man vid först anblicken. Det finns traditionella banker, låneinstitut och numera också flera nya låneinstitut.

Jag tycker jag för en ständig kamp med min bank om att få ner räntan som stiger sakta och sakta.  Vi har en liten buffert och kan därför tillåta oss att ha en 3-månaders rörlig ränta. Hittills har vi också tjänat på det. Det rörliga har varit lägre i stort sett alla år vi haft bolån av betydande storlek. Men eftersom räntekostnaden för mig som konsument är lägre så är det jag som står för risken. Väljer jag istället en bunden ränta, så är det banken som står för risken och därför lägger på en "försäkringspremie" på räntenivån, därför är den bundna räntan oftast högre.

Jag tröttnade så pass mycket att jag ringde till SBAB (ja de får gratisreklam) och det visade sig att vi kunde flytta våra lån till dem, och behålla nuvarande låneuppsättning och villkor. Det innebar för vår del att vi kan ha kvar ett amorteringsfritt lån. Jag återkommer till det. Så jag ringde min nuvarande bank och beställde ett amorteringsunderlag. Då blev det fart i luckan, i bankluckan alltså. Jag fick direkt frågor om jag tänkt flytta bolånen, är det något mer vi kan gör för att ni kan känna er trygga, något som vi tyckte var dåligt som banken kunde göra bättre?
Bildresultat för amorteringsunderlag
Bildkälla SVD.se

Amorteringsunderlaget beskriver dina nuvarande villkor och din bank är skyldig att ge dig ett sådant när du ber om det. Andra banker behöver underlaget för att kunna ta över dina lån.

Då kände jag att jag fick mer kraft för att kolla hos andra konkurrerande banker om villkor, var det så enkelt?


Riktigt så enkelt var det inte. Vissa låneinstitut kräver att man har en belåningsgrad på max 50%, vilket innebär att du bör ha en bra marknadsvärdering. Vissa kräver alltid att du amorterar. Någon annan kräver att hushållet har en viss gemensam nivå på inkomst. Ytterligare ett institut hade maxnivå på utlåningen. Jag började min bostadskarriär sent i livet (även om jag kunde ha köpt en liten 2:a på söder för 200 000 kr på 90-talet, men avstod), så jag har tyvärr ett relativt stort lån på min bostad, så sista alternativet gick bort. Belåning på 50% beror som jag nämnde ovan på värdering, jag kände att jag inte orkade med att bjuda hem någon som skulle värdera vårt hus. Så det är inte så enkelt för att alla att få lån och man måste passa in i lånegivarens uppsatta mall, annars får man snällt leta vidare.

Hur som helst slutade det hela med att jag fick ner räntan med mer än -1 % mot listräntan samt kostnadsfria banktjänster. Det har jag i och för sig haft på alla banker jag varit kund i i alla år utom på just min nuvarande bank. Så nu ska jag bara till att bekräfta erbjudandet från banken så får vi stanna kvar ett par år till.

Du funderar säkert du -hur många banker har du provat då? Jo, i dagsläget är jag kund hos 7 banker, har ett kort på en matvarukedja och placeringar på en av de stora nätmäklarna. Jag har även varit kund i andra banker.

Så nu får ni också prova att få ner era räntor- glöm inte av amorteringsunderlaget.

tisdag 14 augusti 2018

Snyggt avslut på marksten

Vår arbetskraft har minskat, lite som om vi arbetat ut oss. Det har ju hänt massor med andra saker som också tagit vår energi och kraft.

Hade vi för ett par år sedan fått frågan vad vi planerade att göra med huset och tomten hade vi troligen haft en plan för även i år.  Eftersom orkan avtog så har vi tagit det lugnar med projekten.

Men detta är en sak jag haft i tankarna läge och velat förbättra utan komma från tanke till handling. Men nu var det dags.

Den fula cementkanten som dessutom tillåter att fyllnadsmassorna under
 garageuppfarten att sakta glida ut. 

I år har vi trots allt fått till ett snyggt stöd och avslut på uppfartens marksten.

Ena dagen så handlade vi allt vi behövde ( till och med lite för mycket) för att dagen efter gräva ut. Grästuvorna och ogräset körde vi till tippen.

Sedan byggnationen har vi flera högar med sten så det vara bara att välja och vraka. De skulle vara så runda som möjligt, vita och utan skråmor. Men det var svårt att veta hur stora de egentligen behövde vara. Men vita skulle de vara, det var jag helt klar över.

När det var klart var det till att såga lagom höga skivor, vi valde spånskivor. Det ger ett bra stöd, är lätta att trycka ner i jorden och ger dessutom en snygg kant utan struktur.  Vi var noga med att använda en tjock markväv så att ev ogräsrötter vi missat inte skulle komma upp bredvid framöver. Skivorna fick vi forma lite för att få rätt sväng på vår stödkant.

Vi förberedde med att lägga ett rör underst . Vi drog igenom de 2 slangar/PEM-rör vi har idag. I framtiden kan vi nog få in ytterligare en slang om det skulle behövas.

Sedan var det till att blanda. Eftersom vår stora borrmaskin har skurit efter allt hårt arbete så köpte vi helt enkel en riktigt betongblandare, vilken även kallas cementblandare. Vad det egentligen är för skillnad på dem är jag inte klar med men det kan handla om styrkan i maskinen.

Vi blandade hink efter hink och jag kastade cementen in mot kanten och placerade stenarna efter bästa förmåga. Den runda och mjuka kanten upp. Det ska vara skönt att gå på och det ska inte finnas någon risk för att barnfötter ska kunna skada sig.

Det tog ju sin lilla tid och regnet hängde i luften, vilket vi till en början tyckte var lite skönt, att det inte var för varmt med det tunga arbetet. 'Men till slut började det droppa så de sista stenarna placerades under regn. Så det var ju ingen risk att cementen skulle brinna för fort.

Detta är taget innan vi grävde ut och la ny jord mot kanten. 

Rampen gjöt vi helt för hand genom att dra med murarsleven. Nu efteråt är vi mycket nöjda med den. Passar perfekt för skottkärran och cyklarna. 





När allt var på plats tog vi bort stödskivorna och kunde gräva ut ordentligt. Vi tog bort all jord och ogräs på ca 30 cm och åkte till tippen ännu en gång. På vägen hem fyllde vi släpet med finjord för att kunna så gräs. Eftersom hösten har varit lång så har gräset tagit sig bra. Det kommer bli kanon med en kant där. Ingen risk att vi klipper av vattenslangar eller behöver vara rädda för att sanden ska rasa längre. 



onsdag 6 juni 2018

Glad nationaldag!

Idag var vi alla lediga för att fira nationaldagen. Vi är alla lite sega och hängiga och småförkylda efter helgen supervärme och poolbadandet. 

Men vi kom iväg till kommunens Nationaldagsfirande. Vi tog cyklarna och njöt hela vägen. Det är ju i stort sett nedförsbacke hela vägen. När vi kom fram bjöd ett parti på popcorn och saft. Det uppskattades av barnen. Själva firandet och arrangemanget var bättre i år än tidigare år. 

Bildresultat för karby gård flagga
Lånad bild från Täby föreringsråd

Kommunens egna kulturskoleelever uppträdde förutom blåsorkestern och hembygdsgården informerade. Vår dotter lyssnade noga och inspirerades av eleverna. Hon spelar själv gitarr och gillar att sjunga och skriva själv. 

Idag konstaterade jag också att vi måste äta ännu mer rabarber, vi har såååå mycket.  Trots att vi redan gjord 3 pajer. Och det är bara i början av juni.

måndag 4 juni 2018

Hallonplantor precis över allt


Jag vet inte hur det gått till. Men jag har fått hallonplantor lite var stans i trädgården. Längs med häcken som saknar kontakt med någon annan plantering, just där har 3 hallonplantor dykt upp. Jag har heller inget minne av att jag flyttat jord som kan ha innehållit hallonplantor. Hallon är i och för sig mycket goda, men det är inte så snyggt men buskig hallonbuske på 50 cm mitt i mossfloxen!
De fina plantorna jag fick från pappa för någon höst sedan som jag tryckte ner på första bästa ställe och i år äntligen flyttats. De flesta plantorna trivs bra och blommar och har redan börjat ge bär. Någon enstaka har jag fått plantera om då det inte ville ta sig helt.
Jag hoppas de mognar lite senare än vad jordgubbarna gör, så man får njuta lite av varje under lång tid i sommar.


Där plantorna en gång stod skjuter det nu upp skott från hallonplantor på löpande band. Hur jag än gräver och plockar bort så kommer det nya. De är verkligen starka! Försökte ge bort några plantor till grannarna, men de var inte intresserade. Det får helt enkelt blir till att gräva bort ett bra lager med jord inklusive rötter och hålla tummarna på att de inte kommer tillbaka. Istället får det bli en liten odlingslåda för sallad på den platsen. Men om vi orkar med det i år är jag osäker på.

söndag 3 juni 2018

Jordgubbar

Jordgubbar
I mitten av april gav jag mig ut i vårsolen och rensade jordgubbslanden från torra löv och utlöpare. La också ut lite benmjöl. Har för mig att mamma sagt att det var så man skulle göra. Eftersom det varit en varm och regnfattig maj månad har jag fått stödvattna när det varit så torrt att bladen börjar rulla ihop sig.
Jag har flera olika sorter, en sort som blommar under hela sommaren, en sort som kommer lite senare på sensommaren och hösten.
Men inget är sig likt i år. I år blommar alla plantor för fullt och det har redan börjat växa stora fina bär. De första gubbarna plockade jag redan idag i början av juni! Kom då ihåg att vi bor i växtzoon fyra, det vill säga samma klimat som i Sundsvall. Alltså en bra bit från oss.
Så jordgubbar till midsommar kommer vi garanterat få, men frågan är om det finns några kvar i mitten av juli? Det vore så gott!



Ska se om jag kan markera upp vilka som blommar på hela sommaren så jag kan ta skott från just rätt plantor, jag trodde jag hade gjort det redan förra sommaren men jag hittar inte mina noteringar. En annan kan ju tycka att det borde jag haft koll på redan från när jag planterade dem. Jo, det hade jag. Men…. Eftersom vi flyttat alla jordgubbar från en slänt till fina bäddar så blev det lite huller om buller. Förutom de som ska ge sen frukt. De har jag koll på. Ja, så kan det bli.

Nackdelen med det vackra vädret är att gräsmattan inte mår prima. Den är torr!